Tingsrätten dömde till samerna fördel, verkar som om man mer tänker i banor som lägger vikt vid urfolksrättigheter - urminnes hävd. Samma sak i Kanada av nya  regeringen där.  Forntidsforskare har kommit fram till att det är troligt att  åtm. en del av dem som blev till samisk etnicitet med tiden var de första i norra Skandinavien. - Många norrlänningar är rätt kritiska till samernas olika krav i en del stycken, har jag uppfattat. 

Ett problem för urfolk är att de inte har något skriftligt om ägande och egendomsbegrepp. Då gills inte vad de säger till seninkommande skriftkulturer, som helst bara godtar kodifierade dokument.

Det gynnar inte alla samer då bara ca 5000 är medlemmar i samebyar utav ca 25-30000 samer.

#2 Jag trodde att även den som inte direkt arbetar i sameby/inte är renskötare men bevisligen är av samesläkt, att den har fiskerätt i sjöar som ligger inom den samebys område som vederbörande räknar släktskap med. På en paddeltur väster om Kittelfjäll hade vi en sådan färdledare som drog upp några harrar ur en sjö där bara samer var välkomna fiska. Paddelgruppen fick inte. Detta var på 80-talet och åtm. påstod han sig ha den rättigheten genom släktskap. Vill minnas han bodde i Dikanäs österut. - Kanske har jag fel uppfattning här.

De regler som finns idag infördes på 90 talet, jag vet inte vad som gällde tidigare. Enligt senaste domen så är det samebyn som avgör vilka regler och vem som får fiska.

Ja, så fattar jag också domen. Brukar ofta se samiska Oddasat-programmet (utan att vara same själv), det var rätt nyligen inflammerad diskussion i Finland ang. ett mindre antal personer, huruvida de borde tas med eller ej i röstlängd för sametingsval.  För samer i allmänhet var det samiska släktskapet förstås klart och viktigt. Indirekt drog jag slutsatsen att en same som bor i ex.vis Rovaniemi och jobbar där, men med klar släktbakgrund i någon sameby, kunde ha rätt delta i fiske och jakt på sina förfäders/byns område.  Att det vore svårt för byn vägra en sådan person, röstberättigad med samisk etnicitet, att delta här. Jag kan ha fel, byn kan ev. bestämma att bara de som deltar i dagligt arbete får beskatta viltbestånd. Lite synd då, man vidgar gapet mellan samer med olika vardagsliv och även viljan upprätthålla släktrelationer och språket kan försvagas.

Ursäkta mångordigheten.

Domen kommer att överklagas så det är för tidigt att säga vilka regler som kommer att gälla. Samebyar med begränsningar på vilka som får ha renar är en storsvensk konstruktion med syfte att försvenska de samer som hamnade utanför systemet.

#6 Det tycks stämma, staten kan inte gå med på ILO 169 enlig riksdagsledamot Katarina Köhler (S) från Skellefteå 2015-09-15 på www.samer.se, då en ratificering gör att Sverige inte enkelt och givet kan utnyttja naturtillgångar (gruvor etc) i Sapmis svenska del. - Ärendet vandrar väl upp till Högsta förvaltningsdomstolen, vågar den gå emot storsvenska intressen.

Tycker man är lite kluven, samerna är rätt få och området stort. Kan Köhler m.fl. övertolka ILO 169 som väl begränsar sig till att tala om betydande delaktighet och inflytande för urspungsfolk, med överklagningsmöjligheter, innan staten ger tillåtelse för företag att verka.